Den svenska flygskatten infördes 2018 för att minska flygresandet och därigenom bidra till klimatmålen. Skatten har dock varit omdebatterad från start, och både flygbolag och resenärer har länge kritiserat den för att slå fel. Från och med 1 juli 2025 avskaffades den helt, och det har redan fått märkbara konsekvenser för flygbranschen och för resenärer.
Som resenär märks förändringen framförallt i plånboken. Biljettpriserna har blivit lägre – cirka 80 kronor billigare för inrikes- och Europaresor, och upp till 325 kronor för längre resor utanför Europa.
Faktastycke: tidigare skattenivåer i Sverige
Innan beslutet trädde i kraft gällde följande skattesatser för flygresor från Sverige (per passagerare) beroende på slutdestination:
| Typ av resa / slutdestination | Skatt per passagerare* |
|---|---|
| Inrikes | cirka 60 kr vid införandet, senare runt 76 kr |
| Europa | cirka 250 kr vid införandet, senare runt 315 kr |
| Resor till andra destinationer (utom Europa) | cirka 400 kr vid införandet, senare runt 504 kr |
* Skatten justerades årligen, därför varierade nivåerna något över tid.
Effekter för flygbolagen
Sedan avskaffandet i juli har flera flygbolag, som SAS, BRA och Norwegian, talat om förbättrade möjligheter att konkurrera internationellt. Skatten upplevdes som en börda, särskilt i konkurrens med bolag i länder där motsvarande avgifter inte fanns. Regionala flygplatser har också fått en skjuts då lägre kostnader gör det möjligt att öppna eller återuppta linjer som tidigare var olönsamma.
Vad betyder det för mig som resenär?
För dig som reser har skillnaden redan blivit konkret. Biljetterna är billigare och nya rutter har börjat dyka upp, särskilt från mindre flygplatser. En familj som tidigare kunde se hundralappar försvinna i skatt kan nu lägga de pengarna på annat under semestern.
Men det gäller också att tänka på helheten i resans kostnader. Även om biljetten är billigare kan boende, upplevelser och mat snabbt bli en tung ekonomisk post. Därför finns en risk att vissa lockas att finansiera delar av resan med lån – till exempel genom sms lån som beviljar alla. Sådana lösningar kan kännas snabba och enkla, men innebär höga kostnader som följer med hem långt efter resan.
Klimatfrågan i fokus
Avskaffandet har fått hård kritik från miljöorganisationer. De menar att fler resor leder till ökade utsläpp och att beslutet underminerar Sveriges klimatambitioner. Forskare pekar också på att skatten trots allt hade en viss styrande effekt. Regeringen menar däremot att klimatpolitiken bäst drivs genom internationella samarbeten och satsningar på biobränsle, elflyg och utsläppsrätter på EU-nivå.
Fördelar och nackdelar med beslutet
Fördelar
- Billigare biljetter: Resor kostar nu betydligt mindre än före juli 2025.
- Stärkt konkurrenskraft: Svenska bolag har bättre förutsättningar att mäta sig med internationella aktörer.
- Ökad tillgänglighet: Flera regionala flygplatser har fått tillbaka eller öppnat linjer.
- Möjlighet till andra klimatåtgärder: Resurser kan användas för mer träffsäkra styrmedel.
- Utrymme för investeringar i teknik: Flygbolag får lättare att satsa på elflyg och biobränsle.
Nackdelar
- Ökade utsläpp: Billigare flyg gör att fler väljer flyget, vilket höjer koldioxidnivåerna.
- Försvagade klimatmål: Sveriges trovärdighet i miljöfrågan kan urholkas.
- Osäker prisutveckling: EU-utsläppsrätter och biobränslekrav kan driva upp priserna igen.
- Bortfall av skatteintäkter: Staten har förlorat hundratals miljoner kronor årligen.
- Svag styrning mot hållbarhet: Utan skatten saknas incitament att fasa ut äldre plan.
En förändring som redan påverkat resemarknaden
Att flygskatten avskaffades i juli 2025 har redan förändrat svensk flygtrafik. Resandet har ökat, biljettpriserna har sjunkit och flygbolagen upplever en mer rättvis konkurrenssituation. Samtidigt kvarstår klimatfrågan som en central utmaning. För resenärer betyder det större valfrihet och billigare biljetter – men också ett ansvar att tänka på både den egna ekonomin och resans miljöpåverkan.
