Linateflygplatsen

Linateolyckan: Kraschen som tog 21 svenska liv

Den 8 oktober 2001 förändrades livet för hundratals människor när en tragisk flygkollision inträffade på Linateflygplatsen i Milano, Italien. SAS-flygningen SK 686, ett McDonnell Douglas MD-87-plan på väg från Milano till Köpenhamn, kolliderade med ett mindre privatflygplan av typen Cessna Citation II på startbanan. Olyckan krävde 118 människors liv, varav 21 svenskar, och är den värsta katastrofen i SAS historia. Olyckan blev ett globalt samtalsämne och ledde till omfattande reformer inom flygsäkerheten.

Den förödande morgonen på Linateflygplatsen

Den 8 oktober 2001 var en dimmig morgon på Linateflygplatsen, som ligger några kilometer utanför centrala Milano. Vädret var extremt dåligt, med en sikt på bara 50 meter, vilket skapade svåra förhållanden för både flygledare och piloter. SAS-flight SK 686 hade planerad avgång klockan 07.35 och skulle flyga till Köpenhamn med 104 passagerare och 6 besättningsmedlemmar ombord, varav 21 svenskar. Bland passagerarna fanns också ett framstående svenskt gokart-lag som var på väg till en internationell tävling.

Samtidigt befann sig en Cessna Citation II, med fyra personer ombord, på marken. Cessnan hade landat på Linate bara en timme tidigare och förberedde sig för att lyfta mot Paris. På grund av bristfälliga markeringar och felaktiga instruktioner från flygledningen började Cessna-planet taxa in på en aktiv startbana – samma bana som SAS-planet fick klartecken att starta från.

Kollisionen och dess förlopp

Klockan 08.10 fick SAS-piloterna, kapten Joakim Gustafsson och andrepilot Johnny Arvidsson, klartecken från flygtornet att lyfta. SAS-planet accelererade längs bana 36R och nådde en hastighet på cirka 270 km/h när de plötsligt fick syn på det mindre Cessna-planet som befann sig mitt på startbanan. Piloterna försökte omedelbart korrigera kursen genom att dra upp nosen och lyfta tidigare än planerat, men i den täta dimman var det för sent.

SAS-planet träffade Cessnan med högervingen, vilket klöv det mindre planet i tre delar. Högra motorn på SAS-planet slets av och planet förlorade snabbt kontrollen. Trots att piloterna gjorde allt i sin makt för att rädda situationen hade MD-87 förlorat för mycket av sin styrförmåga. Efter att ha varit i luften i tolv sekunder, och med en maxhöjd på endast elva meter, störtade SAS-planet in i en bagagehanteringsbyggnad vid flygplatsen, vilket resulterade i en massiv explosion och att planet fattade eld. Alla 110 personer ombord på SAS-planet och de fyra i Cessnan omkom omedelbart, tillsammans med fyra personer som befann sig i byggnaden.

Joakim Gustafsson: Piloten som hyllas som hjälte

Efter olyckan hyllades SAS-piloten Joakim Gustafsson för sitt snabba agerande. Enligt rapporten från haverikommissionen, som senare publicerades, lyckades piloterna styra planet bort från den mer befolkade delen av flygplatsen, vilket förhindrade en ännu större katastrof. Flygplanet var på väg mot Linateflygplatsens huvudbyggnad, där hundratals människor befann sig, men tack vare att piloterna ändrade kursen kraschar planet istället in i en närliggande hangarbyggnad. Detta räddade sannolikt livet på många fler människor.

Pasquale Padovano, en italiensk bagagehanterare som arbetade i hangaren, överlevde kraschen men skadades allvarligt. I efterhand har han uttryckt sin tacksamhet mot de svenska piloterna och betonar att deras agerande sannolikt räddade hans liv, samt många fler i flygplatsens huvudbyggnad. Han menar att piloterna förtjänar ett monument i Italien för deras insats.

Haverikommissionens rapport: 82 allvarliga brister

En omfattande utredning inleddes kort efter olyckan, ledd av den italienska haverikommissionen ANSV med stöd från svenska, norska och danska myndigheter samt den amerikanska NTSB. Två år efter olyckan presenterades slutrapporten som pekade på hela 82 brister i säkerheten på Linateflygplatsen.

En av de mest avgörande faktorerna var att markradarsystemet, som skulle ha visat flygplanens rörelser på marken, hade varit ur funktion i flera dagar. Dessutom konstaterades att skyltningen och taximarkeringarna på flygplatsen var bristfälliga, vilket förvirrade Cessna-piloterna och fick dem att av misstag taxa in på startbanan. Rapporten visade också att Cessna-piloterna inte var kvalificerade att navigera i de svåra siktförhållandena, och att deras felaktiga beslut ledde till den fatala kollisionen.

Rättsligt efterspel och ansvar

Olyckan ledde till ett omfattande rättsligt efterspel i Italien. 2004 dömdes flera högt uppsatta tjänstemän vid Linateflygplatsen och Italiens luftfartsverk till fängelse för vållande till annans död. Flygplatschefen Vincenzo Fusco och trafikledaren Paolo Zacchetti fick båda åtta års fängelse, men Fusco frikändes senare av en högre instans. Flera andra tjänstemän inom flygplatsens ledning och säkerhet dömdes också till långa fängelsestraff, vilket markerade en kraftfull påföljd för den omfattande säkerhetsbrist som rådde på Linateflygplatsen.

Minnet av de omkomna

Linateolyckan är den näst allvarligaste flygolyckan i italiensk luftfartshistoria och den värsta i SAS historia. Totalt omkom 118 människor, varav 21 svenskar. Olyckan har satt djupa spår, och många familjer i Sverige och andra delar av världen förlorade nära och kära i tragedin. Bland de omkomna fanns inte bara affärsresenärer och turister, utan även unga medlemmar i ett svenskt gokart-lag som var på väg till en internationell tävling.

Minnesstunder har hållits både i Sverige och i Italien för att hedra de omkomna. Delar av vraket från SAS-planet finns idag utställt på Köpenhamns flygplats Kastrup som en påminnelse om tragedin och som ett sätt att hedra minnet av dem som förlorade sina liv.

Säkerhetsförbättringar efter olyckan

Linateolyckan blev en väckarklocka för den globala flygindustrin när det gäller mark- och flygsäkerhet. Flera reformer infördes på europeiska flygplatser efter olyckan, bland annat förbättrade markradarsystem och tydligare taximarkeringar för att förhindra liknande incidenter. Linateflygplatsen genomgick en omfattande uppgradering efter olyckan, med nya säkerhetssystem och förbättrade rutiner för att öka säkerheten för både markpersonal och flygtrafik.

Även inom SAS och den nordiska flygbranschen togs säkerhetsfrågor på större allvar, och utbildning för piloter och trafikledare förstärktes. Den tragiska händelsen på Linateflygplatsen har blivit ett viktigt kapitel i flyghistoria, inte bara för de liv som gick förlorade, utan också för de förändringar som infördes för att säkerställa att en liknande katastrof inte skulle inträffa igen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *